HÖGLÄSNING

Den personliga närvarons magi

 

Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi talar om den personliga närvarons magi.

 

Han talar om det är i samspelet mellan oss människor som utvecklingen sker. För att barnen ska kunna utvecklas och mogna språkligt, socialt och emotionellt krävs närvaro och samspel med andra människor. Det är i mötet med den andre som utvecklingen äger rum.

Att läsa berättelserna med inlevelse och låta barnen få känna att den vuxna tycker om än är något som påverkar barnet positivt. Det handlar om den personliga närvarons magi. Mellan den vuxne och barnet uppstår ett samtal som gynnar utvecklingen.

Det handlar inte bara om att boken kan ge beredskap inför skolan och en gynnsam språkutveckling, utan framför allt att föräldrar får chansen att visa barnen engagemang samtidigt som stunden tillsammans ger närhet. Högläsningsstunder är goda tillfällen att förmedla den känslan.

 

Högläsning och samtalet mellan vuxen och barn

 

Barbro Westlund, forskar inom läs och skrivutveckling. Maria Heimer, utvecklingspedagog

 

Samtal om texten är viktigt för att de kognitiva processerna ska komma igång. Genom att ibland göra ett uppehåll i läsningen och säga; vad tror du kommer hända på nästa sida? Vad tycker du de skulle gjort här? gynnar barns utveckling. Att rekommendera är "Jag undrar-frågor" är något vi vuxna ska stödja barnet till att våga formulera. ”Nu ska jag berätta för dig, att jag har varit med om något liknande” hjälper barnet att ställa frågor.

Det är också viktigt att läsa om samma bok flera gånger, vilket barnet ofta vill. Forskningen visar att det är bra om man kan läsa om samma bok minst tre, gärna fyra gånger . Då behöver de inte undra vad som ska hända, utan kan koncentrera sig mer på sitt eget tänkande. Samtidigt underlättar det inte bara barnets förmåga till uttryck, att ställa frågor och barnets förståelse utan barnet underlättas till att knäcka läskoden.

 

 

Gunilla Treble-Read, lärare inriktad på sagopedagogik, kallar samtalet under högläsning för ”effektiv läsning”.

Att samtala med barnen om boken före läsningen – visa upp omslaget och fråga ”vad tror ni att det här kommer att handla om?”. Att stanna upp under läsningen och resonera kring barnens frågor. Och framför allt, att bearbeta läsningen i efterhand, genom att rita eller gestalta berättelsen  är något den vuxne kan uppmuntra till. Det är barnets språk.

Sagopedagogiken prickar av flera viktiga punkter i barns utveckling, som har att göra med relationer och identitets-utveckling till de mer kunskapsorienterade. I och med att sagan knyter an till en mer språklig del kommer den också att påverka hur barnet lyssnar, reflekterar och känslomässigt kan uttrycka sig; att utvidga sitt ordförråd och nyansera språket; att intressera sig för symboler, texter och olika medier skapar bearbetning och sammanhang.